Måste man efterannonsera en direktupphandling? De nya reglerna innebär delvis en förenkling av de här rutinerna.

När man genomför en direktupphandling kan det ofta kännas som en extra administrativ börda att behöva efterannonsera – alltså meddela i efterhand vem som tilldelats ett visst kontrakt i offentlig upphandling.

Sedan 1 februari har gränsen för vilka kontrakt som måste efterannonserats höjts, vilket gör det litet enklare.

Tidigare gällde det här för alla kontrakt över 100 t SEK men nu är det alltså en ny gräns. Det är direktupphandlingsgränsen, som numera är fastslagen i lagen, som anger vilka kontrakt som ska annonseras och vilka som kan undantas. Den gränsen är 700 t SEK från 1 februari 2022 (19 a kap. 13 § LOU). När man annonserar ska man använda en registrerad annonsdatabas (14 §).

Vilka direktupphandlingar är det egentligen som ska efterannonseras?

Jo det är främst de inköp av tjänster som upphandlas enligt bilaga 2. Även direktupphandling vid synnerlig brådska, vid ogiltiga anbud samt sådana inköp som sker genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering (6 kap. §4 § LOU) ska annonseras. Det vill säga om kontraktens värde överstiger gränsen på 700 t SEK.

Bakgrunden till den här regeln är att statistikinsamlingen länge varit eftersatt i Sverige jämfört med andra länder i Europa. Efterannonsen har som främsta syfte att bidra till en mer heltäckande statistik över offentlig upphandling. Höjningen av den ekonomiska gränsen var ett led i förenklingen för de som upphandlar så att den administrativa bördan skulle minska något. Man anser att över den här beloppsgränsen är det viktigare med statistik än att ta hänsyn till arbetsbördan vid myndigheten (prop. 2021/22:5 s. 171).

Frågan är om det inte leder till att man i själva verket missar rätt många upphandlingar i statistiken.

/Henrik Thorson 2022-02-08

Källor
19 a kap. 13-14 §§ LOU
prop. 2018/19:142 s. 26
prop. 2021/22:5 s. 168 f.